För exakt sex år sedan, den 10 oktober 2010 gjorde jag mitt allra första blogginlägg. Mycket trevande och mycket stapplande började jag min "bloggkarriär". Som nybliven pensionär med tid över och den där plötsliga avsaknaden av självklar yrkesidentitet blev jag i alla fall "matbloggare". Jag ville dela med mig av mitt stora intresse för mat och hälsa, inspirera och hjälpa till, och visa på möjligheter att äta gott även som glutenintolerant. Det har blivit ett antal inlägg sedan dess, nästan 1800 närmare bestämt. Mest har det blivit recept av olika slag, men också en del prat, reflektioner, reseskildringar och tips av olika slag. Totalt har jag haft nästan 1.600.000 besök sedan start. Ganska häftigt!
Men vet ni vad? Det här blir mitt allra sista blogginlägg. Allt har en början, men det mesta har också ett slut, och jag har efter en hel del funderande fram och tillbaka bestämt mig för att sluta nu, medan det fortfarande känns roligt, och medan ni fortfarande är en hel del som dagligen tittar in hos mig. I snitt brukar det bli mellan 700 - 1000 besök per dag. Tja, och eftersom jag är den jag är och tycker det är viktigt att summera och reflektera över det som varit innan man tar nya steg och går vidare i livet så får ni nu bereda er på en LÅÅÅÅNG avslutningsbetraktelse! Orkar ni inte läsa så strunta i det och hoppa direkt till receptet som det finns en länk till allra nederst.
Om ni undrar över varför jag slutar blogga just nu så är orsakerna till det flera. Dels tar bloggandet en hel del tid. MYCKET mer tid än ni som själva inte bloggar någonsin kan föreställa er! I alla fall om man bloggar så flitigt och regelbundet som jag har gjort, dagligen under flera år och sedan varannan eller nu på slutet var tredje dag. Jag vill bland annat ägna den tiden åt mina tre "småkottar" som jag hunnit få under de här sex åren, Lilla I fyller snart fem, Lille V fyller 2 om tre månader, och Lille R har hunnit bli 16 månader. De är viktigare än allt annat i världen just nu! Jag vill vara en glad och pigg mormor som orkar och har tid att leka, läsa sagor och steka pannkakor utan att tänka på vad nästa blogginlägg ska handla om, och utan att mäta och väga och fotografera allt jag företar mig i köket. Det ska kort och gott bli en
detox från dator och kamera. Jag ska erkänna att det känns LITE sorgligt, samtidigt som det ska bli skönt. Bloggen har varit en sån stor och viktig del av mitt liv under alla de här åren, men var sak har sin tid.
Ytterligare en orsak till mitt beslut är att jag inte längre känner att jag behövs på samma sätt som tidigare. När jag började blogga glutenfritt fanns det bara en handfull glutenfribloggar, och jag tror faktiskt att min blogg fyllde ett behov, men nu finns det HUR många som helst, både glutenfribloggare och glutenfriinstagrammare. Det finns dessutom massor med glutenfria kokböcker och fler kommer i en strid ström, precis som glutenfritidningar. Varenda veckotidning med någotsånär självaktning har också glutenfribilagor och recept. Så nej, behovet för att just jag fortsätter blogga känns inte lika stort längre. Jag börjar känna mig överflödig helt enkelt, och ni som känner mig lite mer vet ju redan att den där "kuratorsgenen" som vill vara till hjälp och nytta och få alla runtomkring mig att må bra både till kropp och själ är djupt rotad i mig. Jag får väl hitta på nåt annat "hjälpprojekt" om jag mot förmodan skulle få svårt att få tiden att gå! Ett tomrum blir det säkert.
Under de här åren har butikshyllorna och recepten också ändrat utseende. För sex år sedan fick jag ofta frågor om var jag hittade alla "
konstiga ingredienser", som teffmjöl, durramjöl, kokosmjöl, kokosolja, bärpulver, chiafrön, quinoa, husk, xantangummi och annat. Nu finns de ingredienserna precis ÖVERALLT, både i hälsokostaffärer och i alldeles vanliga livsmedelsbutiker, och det är sällan någon behöver fråga om sånt. Sortimentet på glutenfrihyllorna har också exploderat. Tänk bara på alla nya och spännande pastasorter som ser dagens ljus! Alla spännande naturligt glutenfria mjölblandningar, bröd och myslisorter! För att inte tala om alla glutenfribagerier och caféer som dyker upp här och var över hela landet! Det är verkligen glädjande och ett stort steg framåt.
När jag för ganska precis fem år sedan var en av vinnarna i en tävling som tidningen Buffé anordnade så väckte det viss uppmärksamhet att jag hade kikärtor och potatis i
kakan. Idag skulle nog ingen höja på ögonbrynen! Ärtor, bönor, dadlar och rotfrukter av alla de slag är vanligt förekommande i alla möjliga bakverk, både glutenfria och andra. Och när jag för sju år sedan var en av sex finalister i Kladdkake SM och bakade live på Chokladfestivalen i Stockholm stack det ut lite att jag gjorde en
glutenfri variant med rismjöl! Ja, nog har det hänt massor under de här åren, och så fort det har gått! Undrar just hur det kommer att se ut om ytterligare sex eller sju år. Ska bli spännande att se! Jag hoppas jag får vara med.
Jag har lärt mig MASSOR under de här åren. Med tanke på att jag var över femtio år innan jag överhuvudtaget kunde sätta på en dator, att jag nästan aldrig fotograferat i mitt liv och knappast visste vad en blogg var, så tycker jag nog att jag har lyckats riktigt bra, eller vad säger ni? Min blogg tillhör inte de flashigaste, och den har inte så många finesser, men den har varit okej och fyllt sitt syfte, och det tycker jag är gott nog. Så flyg och far all världens väg
Jante!
Jag har själv haft väldigt roligt under de här åren, och jag har fått lite närmare kontakt med en del av er och kunnat utbyta tankar, erfarenheter och recept, Tusen tack alla ni som har följt med mig i mina köksäventyr, och tusen och åter tusen tack för era kommentarer, support och uppmuntran! En del av er har varit särskilt trogna, ni vet säkert vilka ni är utan att jag räknar upp er. Tack också till er som obemärkt bara har hastat förbi, jag hoppas ni fått med er något matnyttigt. Bloggen får naturligtvis ligga kvar så att ni fortfarande har tillgång till alla recept, och jag kommer även fortsättningsvis svara på eventuella frågor eller kommentarer, men det blir inga fler nya blogginlägg. På Instagram eller FB kommer det säkert dyka upp ett eller annat recept, så haka gärna på där om ni har lust. Laga mat och exprimentera med olika recept kommer jag nämligen att fortsätta med tills någon med våld släpar ut mig från köket!
Ibland har jag fått frågan varför jag inte skrivit en kokbok. Tja, det var faktiskt tal om det för ungefär fem år sedan, men förlaget backade ur eftersom jag "inte var tillräckligt känd". Det kan jag ju hålla med om! Känd är jag inte, och har heller aldrig strävat efter att bli. Sen har jag väl varken haft tillräckligt eget driv, ork eller nyttiga kontakter. Jag har inte varit "framgångshungrig" nog helt enkelt, jag har ju nått ut med mina recept ändå via bloggen. Klart det skulle ha varit kul med en kokbok, men det skulle kanske inte ha gjort så stor skillnad - mer än för att boosta egot och kunna etikettera sig som författare då. Jag får "trösta" mig med att jag har medverkat i flera kokböcker, med flera recept i
den här till exempel, i flera av böckerna i
Kyrkkaffeserien samt i en bakbok från Allt om Mat som jag inte hittar någon länk till (förmodligen slut på förlaget).
Min förhoppning är hursomhelst att jag har kunnat inspirera er, kanske har kunnat locka er att våga testa något nytt och oprövat, och framförallt att jag har kunnat få er att upptäcka att det går att leva ett gott liv med massor av god mat - ÄVEN om man är glutenintolerant. Har jag sen också kunnat hjälpa någon av er att tänka i lite mer hälsosamma banor så är det bonus. Bantning och olika märkliga viktnedgångsdieter med konstiga namn och ständigt nya sifferkombinationer som hela tiden försöker överträffa varandra, har jag inte så mycket till övers för. Jag tycker att våra fantastiska kroppar är värda att respekteras och älskas precis som de är, inklusive putmagar och kärleksvolanger - men jag är övertygad om att vi själva kan göra en hel del med hjälp av kosten för att MÅ bättre och hålla oss friska! Det har jag åtminstone själv erfarenhet av, även om jag fortfarande ofta blir
sjuk.
Förutom recept har jag också haft en hel del pratinlägg, där jag försökt dela med mig av en del av det som livet har lärt mig. Hälsa handlar ju också om att må bra på insidan. Har du tid och lust att läsa några av de inläggen hittar du de mest lästa
här,
här,
här,
här,
här,
här,
här, här,
här,
här,
här,
här,
här ,
här,
här,
här,
här,
här, och
här. Du kan också om du känner för det läsa mer om
trenddieter,
FODMAP och
IFD-kost, som också hör till de mer lästa inläggen.
Jag började för sex år sedan med en
äppelkaka med citroncurd, och slutar på samma sätt med en
citronsmakande äppelkaka, men den här gången med en glutenfri variant med hirsmannagryn och mascarpone. Ta nu hand om er själva och varandra, lev väl, kramas mycket, skratta ännu mer, ät gott och nyttigt, och framförallt, NJUT AV LIVET! Det går ju som bekant inte i repris!
En stor och varm kram från Kjersti
